Vad är det för likheter och skillnader på tekniska och mänskliga processer. Renodlat kan man säga att det handlar om ”vad” och ”hur”. Men det handlar också om vilket grundantagande man har kring fakta och lärande.
Grovt förenklat kan man dela in det i två utgångspunkter. Dels det rationalistiska, dels det förståelsebaserade.

Grunden i det rationalistiska perspektivet är att man vill ha en logisk förklaring till saker, situationer, relationer etc. Det rationalistiska sättet att tänka är kognitivt d.v.s. att tankeförmågan och den intellektuella kapaciteten är en grundförutsättning för vetandet, man vill veta hur det egentligen är. Människor som bygger sitt tänkande på en rationalistisk grund har därför ofta en tendens att hamna i diskussioner om vad som är rätt och fel. Därför kan det ibland vara svårt att kunna förklara situationer där det finns med mycket känslor eftersom det då kan vara svårt att sätta begripliga ord på vad som händer. Lärandet handlar om att kunna bevisa hur det egentligen är.

Grunden i det förståelsebaserade tänkandet bygger på en kombination av en människas erfarenheter, beslut och konsekvenser som denna har gjort, personliga tolkningar samt en påverkan av den kulturella kontext människan befinner sig i eller är påverkad av. Människor som bygger sitt tänkande på ett förståelsebaserat perspektiv har ofta en tendens att inte nöja sig med ett svar. ”Att känna in” en situation eller relation blir för dessa människor oftast en väsentlig utgångspunkt. Min erfarenhet är att dessa människor ofta väljer utforskande samtal som kommunikationsform. Synen på människan utgår från att vi alla har ett val och kan välja både tolkning och agerande. Det betyder att lärandet inte handlar om att hitta den enda rätta sanningen utan att komma till förståelsebaserade insikter om verkligheten och agera utifrån det.

När det gäller organisationsutveckling så tror jag det är avgörande att först och främst veta från vilken utgångspunkt jag/vi har. Sen tror jag att det finns en vinning i att försöka gifta ihop eller i alla fall respektera de olika perspektiven. Generellt sätt så är min erfarenhet att de flesta ledningsgrupper jag träffat har haft det rationalistiska perspektivet som utgångspunkt och därmed missat den stora potentialen hos många av medarbetarnas erfarenheter, kunskap och perspektiv. Dessutom har den stora potentialen av att vara emotionellt intelligent inte kunnat användas.